Asterix
Vi kupade inte blasten när den kommit upp - vi tog till vara på vår tid.
Vi använde inte konstgödning eller bekämpningsmedel - vi tog till vara på gräsklipp och gödslade med det.
Det blir mycket potatis under varje blastkvast.

"Den har rött skal och gult, fast kött och lämpar sig därför väl som klyftpotatis och till råstekning. Då Asterix är motståndskraftig mot brunröta, rostringar och virus Y samt resistent mot kräfta och potatiscystnematoden är den lämpad för ekologisk odling" wikipedia
"Den är så vacker!" Jenny
Aktuellt i trädgården

Mariahallon med mörkröda blad

Taggfria björnbär

James Grieve, tror vi i alla fall...

Överblommad klematis

Brunfläckig pärlemorfjäril, snart plockmogen...
I stenpartiet växer en oregerlig mynta som vi kallar för oregano även om det nog inte är det. Den funkar bra som oregano i alla fall. Dess blommor har i år dragit till sig enorma mängder insekter. Flera olika sorters fjärilar och humlor. Det är nästan så man börjar dra sig för att gå förbi där eftersom det då exploderar av fjärilar som far åt alla håll. Humlorna stannar hängande vid blommorna dygnet runt. En del blir så påverkade att de faller ner på rygg och blir liggande helt stilla. Vi har bestämt oss för att flytta "oreganon" till ett område i trädgården där den får bre ut sig hejdlöst så att den kan dra åt sig ännu mer insekter som kan få jobba ostört.
24 liter!
Även om vi förväller svampen innan vi fryser ner den börjar det redan bli ont om plats. Då kanske det är dags att sluta plocka svamp....
Nä! Det går ju inte! Tanken på att det växer en massa kantareller i skogarna helt i onödan gör att jag kallsvettas. Det får nog bli så att vi fortsätter att plocka kantareller så länge det är säsong. En sketen frys ska inte få bli ett hinder för mina begär. Och faktum är att begäret inte ligger i att ha så mycket kantareller som möjligt utan i att plocka så många det bara går. Här kommer det fina: kantareller är väldigt lätta att ge bort. Många har inte möjlighet att ge sig ut och plocka, en del har helt enkelt inga kantarellögon och en del förtjänar en massa kantareller oavsett vad anledningen är. Så, systra mi, om du läser det här: nu är det dags att träffas!

Visst vet du precis hur det doftar?!
Vildhallon
Känner att jag måste ut snart igen och plocka mer. De är så mycket godare än de tama hallonen. Det hörs ju på namnet. Vildhallon! Vilda människor kräver vilda hallon. Jag har styckfryst några fina exemplar och resten fick bli sylt.
Hm, får se om man orkar slåss med myggen någon kväll nu i veckan.

Ett försök att få proteintillskotten att krypa ut ur hallonen
Dåligt väder?
Det enda som grumlat glädjen är det envisa klagandet på vädret. Jo, det har regnat mycket. Och, ja, jag har blivit genomblöt flera gånger. Till exempel när vi spelade minigolf eller var i skogen och plockade kantareller eller följde bananbrorsan till bussen.
Varför är vädret något att klaga på? Är det för att ingen kan rå på det? Eller kanske för att det inte är någons fel, det blir legitimt att klaga. Ingen blir utsatt eller anklagad. Har vi ett så stort behov av att klaga?
Jag tycker att alla som fått översvämning i källaren, sin väg bortspolad, skörden förstörd eller sin nymålade panel bortregnad gott kan få klaga lite. Och jag vet att ihållande regn kan vara en våldsam kraft som förstör mycket. Men, ingen av alla jag träffat i sommar som klagat på vädret har varit så där värst drabbade egentligen.
Jag har inte behövt vattna i trädgården på hela semestern. Gräsmattan har äntligen börjat läka efter tidigare års brännande torka. Jordgubbarna blev många och stora. Och trots att vi inte har gått in i augusti än har vi hunnit plocka över 15 liter kantareller. Och det bästa: jag har med gott samvete kunnat stanna inne och läsa lite bra kriminalare och spela spel med ungarna.
Jag är lite ledsen för att andra omgången med fläderblommor regnade bort. Men, eftersom jag gjorde sketmycket saft av första omgången skäms jag lite när jag tänker så.
Nä, jag tänker då rakt inte klaga! Jag tänker skutta omkring i skogen med svurrpande kvirrpande dyngsura skor och nynna glatt medan kantarellerna anfaller mig.

Jag gillar regniga somrar!
Flädermarinerade jordgubbar
Jag vet att jag är bortskämd som har tillgång till både fläderblommor och egna jordgubbar. Här kommer dock ett tips även till dig som måste köpa flädersaft och frysta gubbar.
Skiva jordgubbarna och lägg i en skål. Häll på flädersaft så att det precis täcker skivorna. Marinera ett dygn eller bara någon timme. Detta är så gott till glass att det nästan känns förbjudet. Ännu godare blir det om man rostar lite mandlar eller hasselnötter och har till också.
Här har jag gjort strövargodis och varvat med glass, rostade hasselnötter och flädermarinerade jordgubbar.
Varmt strövargodis, kalla flädergubbar och halvsmält glass...
Maränger

Små toppiga maränger. Tack Magnus!

Marängtupp. Nej, den var inte planerad.
Kantareller!
-Åh, har ni hittat kantareller?! Var hittade ni dom?
-I skogen...
Jo, så är det. Där växer dom.
Och detta är bara en liten retning av sinnet inför det som väntar. Kantareller, Karl Johan, Smörsopp och alla trattisarna. Säsongen är lång och benen ivriga.
Dessa små ljuvliga läckerbitar blev pålägg på rostat bröd. Kan knappt vänta på resten. I frysen finns en ensam påse med förvällda kantareller. Dags att göra slut på den. Kanske en mustig köttgryta nu när regnet tillåter oss att vara inne.

Gyllene mumsismaskisar
Melonglass
Nu får jag väl ett tusental arga läsarbrev som vanligt när jag verkar vara överambitiös. Då vill jag passa på att nämna ett par saker, jag ljuger, jag får inga läsarbrev, jag tittar inte på TV och jag har inget bättre för mig. Därför anser jag att jag får pyssla alldeles i onödan. Jag älskar att laga rikigt god mat, baka riktigt gott bröd, göra flädersaft, och experimentera i största allmänhet med mat. Jag tycker att det är tråkigt med vardagsmatlagningen, det där man äter bara för att inte vara hungrig. Det är inte alltid kul att baka bröd och då märks det på brödet direkt.
MEN, när jag är på rätt humör är det så fantastiskt roligt att öppna trollerihatten i köket och släppa lös all världens fantasi. Då blir det som att se maten i Landet Ingenstans. Det är så roligt att hitta på! Jag vill inte följa recept. Hela livet har jag varit tvungen att anpassa mig efter tider och regler och vad andra tycker. I mitt kök gör jag som jag vill. Ingen kokboksförfattare kan ta det ifrån mig. Näpp!
Fast nu skulle det handla om melonglass ser jag på rubriken. På midsommarafton pysslade jag och grabbarna lite med uppläggningarna. Bland annat så gjorde vi figurer av melon med hjälp av pepparkaksformar. Och då blev det en massa spill som inte gick att servera. Eller jag tyckte inte det i alla fall. Så det åkte ner i en plastburk och in i kylen så länge. Dagen efter mixade jag det med glass och det blev en supersvalkande milkshake. Detta är verkligen något jag kan rekommendera.
Ett litet melonhjärta
Får man leka med maten?
Egen müssli
I "min" butik finns numera ett ganska stort sortiment av olika nötter och fröer och ju mer man köper desto billigare blir det. Eller om det var dyrare det blev. Jag kommer inte ihåg. I alla fall så är till och med pinjenötterna hyggligt prisvärda. I dagens müssli har det kommit med en lång lista på roliga saker: pumpakärnor, hasselnötter, Psylliumfrön, sesamfrön, mandlar, solrosfrön, pinjenötter, havregryn, rågflingor, Dark Brown Muscovado Sugar och vanligt socker samt olja och vatten. I början när jag gjorde müssli hackade jag alltid nötterna och mandlarna. Det har jag slutat med. Rostade hela hasselnötter! Oh! Ah! Det är så gott! Och samma gäller med rostade mandlar, även om jag tycker att de gör sig ännu bättre med lite salt på.
Sen har jag slutat blanda ner russin och andra torkade frukter och bär. De ligger i en egen burk så alla får dosera efter eget tycke. Eller helt utesluta det.

Detta gör mig snäll på morgonen

Torkade gubbar funkar till müsslin
Flädersaft
Idag har jag plockat de första precis utslagna blommorna. Och hela busken var full av humlande surror.
Redan för tre dagar sedan pratade jag med min granne som också är en av de få utvalda om att vi borde plocka snart eftersom de börjat slå ut. Och i morse när jag precis skulle gå över till henne och fråga om hon hade tid att följa med så ringde telefonen. Det var en av damerna som meddelade att det stod en fälderbuske och väntade på mig. Min granne hade tid och vi åkte till "vår" fläder och plockade och pratade om livet och hela tiden tappade vi räkningen så vi fick chansa lite, som vanligt. Underbart och härligt!
Jag gjorde tre satser på en gång. För mycket blommor, för lite socker och lagom mycket citron. Precis som jag vill ha det.

Är inte detta sommar, så heter jag Kalle Blomkvist!

Tänk att något så litet kan smaka så mycket!
Örtsalt
Det finns två sätt att hantera ett sådant mail:
1. Läsa igenom och tänka att det vore kul att prova, men kanske en annan gång. Vi får se...
2. Läsa igenom och känna att någon försöker styra precis hur det ska gå till och bli lite upprörd och genast hitta på ett eget sätt att gå tillväga.

Saker som ska ner i mixern (inte skålen och skärbrädan)
Nu har jag gjort tre olika sorters salt. Löksalt med nässlor, örtsalt och persilje- och vitlökssalt.
Löksaltet innehåller gul och röd lök, vitlök, gräslök, salladslök, lite äpple, nässlor, kirskål och givetvis salt. Havssalt för att vara lite mer exakt..
Örtsaltet innehåller färsk oregano, basilica, timjan, röd lök och gul lök, dessutom chilipulver, paprikapulver, vitlökspulver, lite äpple och salt.
Persilje- och vitlökssaltet blir nog bäst till matlagning. Det blev starkt! Väldigt mycket vitlök...

När det torkat ska det finfördelas i morteln
Det var perfekt väder när jag gjorde salten. Soligt, varmt och blåsigt. Det torkade på en eftermiddag.
Tror jag ska prova att göra citronsalt med timjan i. Hm, får se när det kan bli av...
Inga jordgubbar till midsommar, men...
Nu, däremot, har gubbarna kommit igång ordentligt.

Vi har mumsat i oss direkt från plantorna, vi har gjort milkshake och idag har jag fyllt torken med skivade jordgubbar. Förrädiskt nog luktar det jordgubbssaft i hela huset. Så de få stunder jag tillbringar inomhus fylls mina lungor med finfördelad atmosfärisk jordgubbssaft.
Anledningen att jag torkar jordgubbar är att vi vill ha det i müsslin. I en del flingsorter som finns i handeln är det nerploppat små bitar av frystorkade bär. Jordgubbar till exempel. Det är intressant att jämföra priset på en sorts flingor utan frystorkade bär med samma sorts flingor som innehåller frystorkade bär. Det är det dubbla. Jag antar då att det är jättedyrt att frystorka bär och ser det som en lyxvara. Och vi tycker ju om att leva lyxigt. Alltså vill vi ha frystorkade bär i müsslin. Det enda sätt jag känner till att frystorka saker på är att glömma bort dem i frysen i en massa år. Men, jag har inte tid att vänta. Lyxen skall vara ständigt närvarande. Vad är man annars? En vanlig människa. Ryser vid tanken...
I alla fall; jag har kommit på att jag ska lura mig själv genom att servera vanligt torkade bär i müsslin som en slags placebo. Det kommer att funka lika bra som när jag säger till mig själv 05.30 på morgonen att jag ska få gå och lägga mig direkt när jag kommer hem från jobbet. Jag går på det varje gång!

Gubbar i torken