tatillvara

Idag är det den absolut sista juli år 2009 och vi har gjort ännu en förmiddag i skogen. Detta kantarellår bestämde vi oss för att mäta upp alla svamp vi plockar. Tidigare år har vi bara slängt upp svampen på höften och dragit till med något som verkar troligt. Men, i år blir det sanningsenligt och vi har nu kommit upp i 24 liter rensad svamp! Och det är inte höst än.

Även om vi förväller svampen innan vi fryser ner den börjar det redan bli ont om plats. Då kanske det är dags att sluta plocka svamp....
Nä! Det går ju inte! Tanken på att det växer en massa kantareller i skogarna helt i onödan gör att jag kallsvettas. Det får nog bli så att vi fortsätter att plocka kantareller så länge det är säsong. En sketen frys ska inte få bli ett hinder för mina begär. Och faktum är att begäret inte ligger i att ha så mycket kantareller som möjligt utan i att plocka så många det bara går. Här kommer det fina: kantareller är väldigt lätta att ge bort. Många har inte möjlighet att ge sig ut och plocka, en del har helt enkelt inga kantarellögon och en del förtjänar en massa kantareller oavsett vad anledningen är. Så, systra mi, om du läser det här: nu är det dags att träffas!



Visst vet du precis hur det doftar?!