Första vegetariska dagen
Så har då den första vegetariska dagen klarats av helt utan smärta. Faktum var att vi alla fyra fortfarande var mätta när vi skulle äta frukost i dag.
Frukost: mackor med ost, fil med flingor, kokta ägg och juice.
Fika: nyplockade äpplen och lite rostade jordnötter
Lunch: rostade rotsaker, grönsaksbiffar o kantareller
Fika: äppelkaka o vaniljvisp tillsammans med 6 stycken överraskningsgäster
Middag: vegetarisk lasagne
Om frukosten kan man säga att vi saknade baconost och basturökt skinka. Inte ens kaviar hade vi att trösta oss med. Här har vi en del att tänka på.
Smörgåspålägg. När leverpastej, salami, skinka, räkost, makrill och prickig korv är bortplockat finns det i princip ost kvar. Eller? Är det bara så att jag är låst i ett gammalt invant mönster.
Det finns förstås en massa olika goda ostar. Hårda, mjuka, färska och kryddade på alla tänkbara sätt. Och så finns det ju grönsaker som gurka och paprika. Kall kokt potatis med örtsalt är också gott på mackan. Och så kaviar såklart och kokt ägg eller stekt ägg. Och alla goda marmelader. Oh, det finns så många härliga och spännande sorter.
Men, när vi skulle äta frukost kändes det som om vi bara hade ost. En sort. En mild.
Förmiddagsfikat blev som det blev. Vi var iväg och plockade äpplen på förmiddagen. Då smakar man givetvis. Och när vi skulle laga mat smaskade vi på lite jordnötter.
Lunchen bestod huvudsakligen av det barnen helst ville ha - rostade rotsaker. Morötter, palsternacka, persiljerot, kålrot, potatis, selleri, rödlök och broccolistjälkar. Har du provat broccolistjälkar? Rekommenderas å det grövsta! Till detta serverades häromdagens grönsaksbiffar, kantareller och kall sås.
Eftermiddagsfikat kaloribomben äppelkaka á la playdorecept lurade vi på våra plötsliga och mycket trevliga gäster. En hel långpanna gick åt.
Middagen var jag mest nervös inför. Magnus och jag tycker verkligen om den vegetariska lasagnen och har den som matlåda hyggligt regelbundet. Men, vad skulle framför allt yngste sonen tycka. Keso, spenat... Vi beslutade oss för att lugnt acceptera en smörgåskvällsmat om så behagades.
Så blev det nu inte. Alla åt med stor entusiasm. Särskilt den som vi minst anat skulle göra det.
Och som sagt, vi var mätta ända till dagen därpå.
Frukost: mackor med ost, fil med flingor, kokta ägg och juice.
Fika: nyplockade äpplen och lite rostade jordnötter
Lunch: rostade rotsaker, grönsaksbiffar o kantareller
Fika: äppelkaka o vaniljvisp tillsammans med 6 stycken överraskningsgäster
Middag: vegetarisk lasagne
Om frukosten kan man säga att vi saknade baconost och basturökt skinka. Inte ens kaviar hade vi att trösta oss med. Här har vi en del att tänka på.
Smörgåspålägg. När leverpastej, salami, skinka, räkost, makrill och prickig korv är bortplockat finns det i princip ost kvar. Eller? Är det bara så att jag är låst i ett gammalt invant mönster.
Det finns förstås en massa olika goda ostar. Hårda, mjuka, färska och kryddade på alla tänkbara sätt. Och så finns det ju grönsaker som gurka och paprika. Kall kokt potatis med örtsalt är också gott på mackan. Och så kaviar såklart och kokt ägg eller stekt ägg. Och alla goda marmelader. Oh, det finns så många härliga och spännande sorter.
Men, när vi skulle äta frukost kändes det som om vi bara hade ost. En sort. En mild.
Förmiddagsfikat blev som det blev. Vi var iväg och plockade äpplen på förmiddagen. Då smakar man givetvis. Och när vi skulle laga mat smaskade vi på lite jordnötter.
Lunchen bestod huvudsakligen av det barnen helst ville ha - rostade rotsaker. Morötter, palsternacka, persiljerot, kålrot, potatis, selleri, rödlök och broccolistjälkar. Har du provat broccolistjälkar? Rekommenderas å det grövsta! Till detta serverades häromdagens grönsaksbiffar, kantareller och kall sås.
Eftermiddagsfikat kaloribomben äppelkaka á la playdorecept lurade vi på våra plötsliga och mycket trevliga gäster. En hel långpanna gick åt.
Middagen var jag mest nervös inför. Magnus och jag tycker verkligen om den vegetariska lasagnen och har den som matlåda hyggligt regelbundet. Men, vad skulle framför allt yngste sonen tycka. Keso, spenat... Vi beslutade oss för att lugnt acceptera en smörgåskvällsmat om så behagades.
Så blev det nu inte. Alla åt med stor entusiasm. Särskilt den som vi minst anat skulle göra det.
Och som sagt, vi var mätta ända till dagen därpå.
Kommentarer
Trackback
