tatillvara

För många många år sedan ärvde jag svärmors gamla med silvertejp ihoplappade hushållsassistent. Den hade varit med och knådat degen till oräkneliga bullar och hålkakor och flera gånger hade den vandrat iväg och kastat sig ut över köksbänkskanten. Därav tejpandet. Men lika envist kämpande fortsatte den att knåda deg här hos mig. Ända tills spåret som drev degkrokarna runt hade rostat helt bort. Vi sökte då efter reservdelar men insåg snart att det blev nästan lika billigt/dyrt att köpa en helt ny maskin. Och den borde ju varit bättre än den gamla kan man med viss rätt tycka. Den var faktiskt ny och inte jättejättegammal. Den var sämre...
Det märkte vi när vi skulle mala räkor och ärtor (fiskmat) och drevet inne i maskinen plötsligt inte drev längre. Vi öppnade och kollade på drevet som var tillverkat i nylon. De flesta piggarna hade liksom plattats ut av att arbeta med det de skulle. Självklart skulle det reklameras. Vi fick den reparerad inom garantin.
När samma sak hände igen blev vi lite besvikna och jag fick nästan lite panik för jag hade verkligen blivit beroende av en autopilot för degknådande.

Vi kollade då på Blocket och Tradera om det möjligtvis gick att få tag i den gamla modellen som hade ett drev i metall. Och jodå, det fanns en hel del. Och det följde med en massa skoj. Köttkvarn, fruktpress och mixer. Vi köpte två till oss själva och en till en god vän. Detta är maskin jag varmt rekommenderar. Visst finns det speciella degmaskiner som kanske hanterar degblandandet något bättre, men här får man så mycket på en gång. Och jag har inte plats för hur många olika slags maskiner som helst. Sen är det väl ganska klimatsmart att ha en alttiallomaskin som dessutom är begagnad. Nedan visas en något nyare modell, men jag har också i mina gömmor en riktigt gammal fin trotjänare som får rycka in när den här inte pallar trycket.



Med degbunken på



Med kvarnen monterad